Bortkastade pengar.

Gick upp 07 imorse för att tvätta klart alla kläder, tror jag hade minst 9 maskiner tvätt, med alla lakan och handdukar. Kom överens med mig själv igår kväll att jag inte fick lägga in den rena tvätten i garderoben innan jag rensade den, vilket jag gjorde och det tog mig över 2 timmar, 2 timmar och 3 svarta sopsäckar senare var jag färdig, och arg på mig själv..Sjukt mycket kläder man har samlat på sig, som man inte använder. Högen som skulle bort var minst värd 6000kr..MINST!

När jag väl var klar satte jag mig ner för att kolla på tv en stund och den där reklamen kom upp, väldigt berörande reklam.. om två timmar måste du fly, om en timma kommer du tappa bort ditt barn och så bilder på människor som utsätt för krig och små barn som gråter, så mitt dåliga samvete blev ännu större, vi lägger pengar på hur vi ska se ut så att vi ska vara tillräckligt bra i detta samhället, känna oss nöjda med oss själva när vi har den nya väskan eller skin jackan medan barn i världen fortfarande gråter efter sin mamma, eller mammor får begrava sina barn för dom har svält ihjäl.

Jag har jätte svårt för människor som klagar på att vi lever i en orättvis värld för att alla våra i landsproblem. Missuppfatta mig rätt, jag själv kan vara sur och bitter för små saker men jag försöker verkligen att inte påverka andra negativt då och vara en energitjuv på grund av att jag är nere. Då vill jag vara för mig själv.

Visst är det lite humoristiskt, medan 90% av min vänskapskrets pratar olika metoder att gå ner i vikt, medvetet väljer att inte äta för att bli smala så svälter en så stor del av världen? Om nått är orättvist så är det just det.

Det hela slutade med att jag skänkte kläder till röda korset, och blev månadsgivare till Unicef, så nu har jag fadderbarn, Unicef och amnesti varje månad. Vilket känns faktiskt lite bättre.

Tycker faktiskt att flera borde göra detta, numret är 72980 och man skriver SKYDD.

Är ledig nu i två dagar innan midsommar, ska jobba hela midsommar helgen och sedan börjar semester perioderna. Har 10 dagars semester i början av Juli och sen tar jag 2 veckor i början av september. Då ska vi åka till Palermo i Sicilien.

Vi träffade ett par på bröllopet som hade vart i Sicilien och tjejen snackade om att det var inte riktigt hennes stil av resa, det var Italien utan sin turism, äkta italiensk känsla med mat,kultur och människor. Det är ju PRECIS vad vi är ute efter, både jag och Elias. Så när hon stod och berätta om det som om det vore något negativt så log båda två och kände dit ska vi åka.

Ha en trevlig kväll godingar.

Skillnaden med ett svenskt bröllop.

Sitter med mjukisar och en stor gammal urtvättad tröja, kom hem från 1 timmas spinning för en stund sen. Idag gick nog inte spinningen som den brukar, svettades ihjäl moders mjölken jag fick för 25 år sedan. Svetten luktade Champagne, vitt och rödvin.

Igår var jag och Elias på bröllop i Bro, som ligger vid Stockholm om jag har fattat rätt. På vägen dit så skulle vi hämta upp en vän till Elias och brudgummen, Michael. En holländsk kille som har jobbat med Elias tidigare. Första gången jag ska träffa någon av Elias vänner och då måste jag snacka engelska, gissa om jag var tyst den första timman. Jag var redan nervös för att jag skulle med på ett bröllop där jag bara kände Elias.

Efter mycket om och men, (fel läsning i kartan av mig) kommer vi fram till kyrkan precis när klockorna börjar ringa. In fort och smidigt och det var knappt någon som märkte att vi var sena.

Vidare till en otroligt vacker herrgård där festen skulle hållas, bröllopet var litet, eller ja.. Jämfört med vad jag är van vid.. 60 gäster sammanlagt. Helt underbart var det, vi kom dit och blev bjudna på Champagne ute på trädgården med jordgubbar doppade i choklad, jag vet inte vad jag åt för gott, för allt hade namn jag inte kände igen men maten var otroligt god. Kocken kom fram och beskrev maten för alla middagsgäster och bara genom hans sätt att berätta om maten gjorde så att man blev hungrig.
Tre rätters som höll på i 4 timmar med massa tal under tiden. Det var så vackert och elegant hela bröllopet, stämningen var jätte bra. Folk minglade och umgicks med människor man kanske aldrig annars hade tagit tillfälle att prata med.
Elias var en riktigt gentleman, jag trodde hans sort hade dött ut men vad han behandlade mig som en drottning, hela tiden hade koll på vart jag var, hur jag hade det, presentera mig för precis alla där och när han stod på scen med alla killar från svensexan så titta ja på honom och och tänkte, han är den finaste killen jag någonsin har träffat. Jag är så lycklig och tacksam över att vi har funnit varandra.

Vi var hemma vid 03 och ingen var trött så vi låg och prata lite och sa till honom att allt är så mycket roligare nu, jag har alltid älskat mitt galna liv men nu känns det roligare för att jag har släppt på den stora muren där jag inte lät många komma in och han är en del av mig, jag är en del av honom. Under hela kvällen så varje gång jag titta på honom och våra blickar möttes fick han mig att känna mig som den vackraste tjejen i rummet. Jag visste inte ens att en man kunde få en kvinna att känna så genom att titta på henne.

Det som har fått mig att bli osäker är att hans yrke är så krävande, han kommer vara borta en stor del av vårt liv, han kommer missa mycket med barnen. Men samtidigt som jag tror inte någon kan vara mer närvarande än vad han är. När jag har vart i Alingsås och berättat för honom om nära vänner, familj och så har han skrivit ner namnen på dessa personer som betyder mycket för mig för att minnas vilka det är jag pratar om. Jag råkade se en mapp som heter Najda i hans anteckningar i början av vårt förhållande och bad han öppna det och såg alla namnen på människor jag älskar och håller kärt, den är gift med den och den har barn med den. Allt för att komma ihåg vilka dom är då jag berättar för honom.
Det för mig är verkligen att försöka vara delaktig.

Men som sagt åter till temat, svenskt bröllop är verkligen min stil, dom allra närmaste bara, stilrent och väldigt fritt. I slutet av kvällen så stället sig bruden och brudgummen och dansar loss, med varandras familjer och vänner. Och dom båda hade riktigt roligt, fulla och lyckliga. Så vill jag ha det, inte stelt och 400 gäster varav hälften känner jag inte och gör ja nått opassande så kommer det pratas om det i en evighet.

Den här helgen har verkligen vart underbar. Nu ska ja ta mina nötter en kopp kaffe och se på tv.

Tre små apor och choklad praliner.

Kom hem från jobbet och la mig på soffan, tanken var att vila i en timma innan jag skulle till gymmet och träna.  Satte klockan på larm vid 16 men vaknade vid17, stängde av och la mig i min säng.
Helt slut är jag, märks så väl att man har stort behov av semester och tålamodet är på noll.
Gick till affären, köpte på mig choklad, satte mig med ett glas vin och åt upp allt.
Så välförtjänad choklad.
 
 
Funderar mer och mer att säga upp mig och byta yrke helt, men att säga upp en heltid är inte det lättaste. Jag satsar på att åka till Indien som volentär till hösten, efter det får jag se vad jag har lust att göra.
 
Låg och pratade med Elias en kväll, om barn och framtid och sånt seriöst snack. Jag har alltid trott att jag ska bli en ung mamma, alltså under 25. Men jag är 25 nu och känner inte att jag vill riktigt ha barn än. Elias sa att han vill ha det innan 30. Innan 30 säger jag, det är ju långt kvar dit. Och han bara tittar på mig och säger men när hade du tänkt?
- ja, 28 kanske..svara jag
-om 3 år alltså? Knappt det.
Om 3 år, det är ju för tidigt. Tre år går snabbt.
Vart har tiden tagit vägen? Från 20 till 25 har det gått jätte snabbt, och jag tror inte att det kommer lugna ner sig nu.
 

Jag och Elias var och hade picknick så bröt vi önskeben, och det blev jämt. Han sa att det blev jämt och jag svara att han får bestämma, han får vinna för även om han vinner så kommer han se till jag kommer få ta del av hans vinst..
 
Efter att jag sa så, blev jag stum, det är i en sådan stund känslan talar innan hjärnan hinner tänka.
Jag litar verkligen på honom, för så har jag nog aldrig utalat mig till någon om det inte är min mamma.
 
Var i Alingsås för en vecka sen, Nese tog sin examen. Min syster är en socinom idag och jobbar själv som enhetschef. Hon är så grym, när hon avlustningen var så stod hela hennes klass på scenen och fick sina socionom pennor, när dom var på väg ner från scenen så ropar Alper
-hej mamma..
Åh lilla ungen vad dina föäldrar har kämpat för att få den här utbildingen färdig. När du blir stor nog ska jag berätta för dig hur grymma dom är och vilka motgångar dom mötte. Men  dom gav aldrig upp, inte dig, inte sina drömmar och inte varandra. När många hade lagt sig ner och gett upp fortsatte dom.
 
Ledig helg framför mig, studentfirande imorgon, bröllop i Uppsala på lördag och en härlig ledig söndag framför mig.
 
 
Fyller på mitt vin glas, med turn your lights down low i högtalaren. Ha en trevlig helg alla ni där ute.
 
 
 
 
 

RSS 2.0