najdas

Blev väckt av Alper imorse, jag förstod inte först vart jag var..jag var så trött och bara hörde hans lilla röst ropa på mig..
- Najna..ska du vakna nu..

Och jag titta på honom och såg hur hans ögon stod och stirra på mig.. Jag sover på soffan så jag bara flyttade in mig och utan att säga nått hoppade han in och kröp ner jämte mig..
Han tog min telefon och spelade spel medans jag sov vidare, men inte djup sömn utan halvt vaket för han pratade hela tiden..
Och då..när vi låg där..
Jag bara njöt av att ha honom så nära mig..
Den ungen saknar jag även när jag har honom hos mig..

Är i Alingsås.. Hade tusen midsommar planer, festa med vänner, åka iväg till stuga men kom hem en dag från jobbet och bokade biljetten hit istället..

Jobbet, jobbet är tufft..det är tungt..och jag är så känslig..
Häromdagen kom jag hem och bröt ihop..
Länge sen jag var så himla ledsen som nu..
Karina vaknade upp och pratade med mig och mitt under hennes samtal kom tårarna..och jag kunde inte sluta..
När hon frågade vad är det..kunde jag inte svara för jag vet verkligen inte vad det egentligen är..

Bara det att man ser så mycket nu..som gör att man själv kommer till insikt med en hel del..
och sanningen är brutal ibland.

Jag kan rekomendera en bok:
Ro utan åror.
Riktigt bra, djup men framför allt vacker bok
Handlar om en kvinna som är 4 barns mamma som får diagnosen ALS..
En dödlig aggresiv sjukdom som gör att muskerlna tynar bort..
Så man dör..
Alla dör vi ju en dag, men denna sjukdommen dödar varje dag..

Såg en film igår, the vow tror jag den heter på engelska, men Älska mig igen på svenska..
Verklighetsbaserad.. handlar om ett par som är gifta och galet kära, är med om en bilolycka och hon tappar sitt minne..Hon minns allt innan honom men inget dom senaste fyra åren som har med honom att göra..och han kämpar för att få henne att älska honom igen..
Han sa nått riktigt bra i filmen..


Ögonblicken i livet formar vilka vi blir, olika ögonblick som påverkar oss på olika sätt..
Vad händer om vi inte minns dom? Vilka är vi då?

Min syster och hennes familj är i Lisseberg nu, meningen var att jag skulle följa med men i sista sekund sa jag till syrran att jag hellre stannar hemma..

Alper och hans föräldrar har bara helgerna ihop..Dom som alla andra familjer jobbar och sliter, dagis hit och dit och sen så gör man så mycket man kan på helgerna..

Jag storstädar hos dom nu, tog en paus nu bara för att skriva av mig..Städa får ju alltid mig att tänka :)
Fick ett kort av syrran nyss med världens största leendes Alper.
Första gången han är på Lisseberg :)

Jag är här, för jag behövde komma bort från älskade Norrköping.. Ibland är det så skönt att sätta sig på det tåget och åka därifrån för när man är mitt i allting så är man bara..man tänker inte utan hela tiden går allt på rutin..
Men det fattas alltid nått... Stanna upp och vara..

I boken som jag nämnde tidigare så fanns det ett brev som dottern skrev till sin mamma..

" Hela mitt liv har jag sett hur trött du är, alltid sökt något, vart orolig för att vara otillräcklig så du har alltid försökt göra alla nöjda, gått och lagt dej helt utmattad för att vakna upp till en ny dag och göra samma saker som tröttar ut dig. Du har alltid sökt nått som du inte verkade finna..Förens du blev sjuk, då såg jag det..Då du bara för en gångs skull såg fridfull ut och lycklig..För att du för första gången tänkte på dig själv i första hand"


Jag tror på att man ska hjälpa andra, finnas till för andra..ställa upp och stå för det man lovar.. inte lova för mycket utan hellre överraska med mera..
Jag tror på att man sover gott på nätterna när man tar hand om sina medmänniskor..

Men, många är duktiga på att utnyttja människor som vill väl, dom kan ta och ta men aldrig uppskatta i handlingar.. bara i ord..När det väl gäller brukar dom oftast inte vara kvar, tycka det är svårt och dra sig undan..
Sånt.. sånt tar energi, att sitta och undra på varför just dom inte finns..
Finns dom inte..är det lika bra.. man klarar sig bättre utan dom än hoppet om att dom kanske kommer och finns..

Stanna upp och tänk till nu.. Om jag blir sjuk eller är i stort behov av hjälp..
Vem står där?
Jag trodde jag skulle nämna ett flertal namn..

Jag kom fram till fem stycken som jag är hundra på.. Bland annat min mamma och syster..
och jag kände mig lyckligt lottad faktiskt..
Det kan vara bra att bli lite medveten om vad man har runt sig..

Nu ska jag ta mig ett bad, sen sitta på balkongen och sola bort hela denna eftermiddagen..


Kärlek till er alla <3