najdas

Vart ute och gått runt Gerdsken i Alingsås.. gjort det till min Vrinneviskog så länge jag är här.. Har vart här länge nu..
Är med min syster själv.. Alper och hans pappa har åkt till Makedonien för att hälsa på hans släkt..

Innan vi åkte till flygplatsen för att lämna av dom hade min syster varnat mig om att jag inte fick gråta, det skulle knäcka Alper..
Av min syster och mig är jag den känsliga.. Jag visar känslor öppet och jag har aldrig haft ett bra poker ansikte..

Men hon bröt ihop..När Alper bad oss köpa två biljetter till istället för att åka bara med pappa.. Hon bröt ihop och jag tittade bort.
Jag har lovat mig själv att aldrig någonsin sitta i den situationen.. Där mina barn ska åka på semester utan mig då dom är så små.. vad som än händer, vart dom än ska..Så ska jag följa med dom.
Deras resa blev försenad och den resan som skulle ta 8 timmar med två byten tod 24 timmar med 5 byten..
Har aldrig sett min syrra så knäckt..
Män.. Män kan inte hantera stress, speciellt inte invandrar män.. Dom kan inte hantera saker som dom inte har räknat med, dom får panik.. Dom blir rädda och visar ilska som skapar panik i dom.
Kvinnans psyke kan tåla så otroligt mycket..Det har jag lärt mig nu.

Jag har haft det hur bra som helst i Alingsås..
Jag kom hit för att komma bort från min vardag och finnas för min syster, umgås med mina vänner..
Jag kommer alltid hit när jag behöver andas..Denna gången kom jag hit men för första gången är jag den lugna i allt som händer..
Får mig att inse vilket otroligt skönt liv jag har..
Alla små problem som jag kan förstora upp är skit saker jämfört men vad för problem man kan ha..

Har suttit med min Zahide så många sena nätter och visualiserat våran framtid..
Har ni någonsin haft en vän ni kan sitta med i flera timmar och prata och det känns som det bara har gått en kvart?
Jag har Annika, Zahide och Sara som ger mig den känslan..

Har tagit mig tid till att umgås med min pappa också.. Jag har aldrig velat vara till besvär när jag är här så varje gång han har bjudit mig på mat har jag tackat nej eller sagt att vi ska äta ute..
Så sa jag ja denna gången och min syster och jag åkte hem till pappa..
Han hade städat, lagat mat i flera timmar och klätt upp sig..
Han var så glad att jag var hos honom, tvinga i oss massor med mat, lagat flera olika maträtter och vi fick inte bli mätta..
Jag såg på pappa hur lycklig han var över att ha sina döttrar där..

Innan vi skulle gå säger han:
Najda.. Du och dina syskon är min största rikedom.. Allt ja gör, varje dag så fort jag vaknar är ni dom första jag tänker på.. jag kanske inte har vart där för er, inte vart den pappan som har läst saga och somnat är om nätterna..
men med det jag har kunnat har jag älskat er.
Jag kommer alltid att älska er och snälla låt mig få vara din pappa nu..Jag vet att det är mycket begärt men låt mig få försöka.

Jag har straffat den mannen i så många år av mitt liv, medvetet gjort saker för att ringa till honom och berätta för honom att jag har gjort.. För att höra hur han krossas och blir ledsen.

Allt han sa var förbjudet när jag var liten har jag gjort i mina dagar och sen stolt ringt och sagt det..Vet inte varför egentligen..
jag kanske bara ville att han skulle be mig fara åt helvete..
Men aldrig..Hur jag än gjorde så var han alltid stolt.

Mamma är annorlunda, mamma flippar och skäller men finns alltid där.. Hon ger sig inte, hon låter mig inte ta avstånd från henne som pappa kan.

Och så ser jag hur ledsen min syster blir när Alper inte vill prata med henne i telefon när hon ringer för han spelar fotboll, hon blir inte ledsen för att han inte vill utan för att hon inte är där..och ja börjar inse hur många gånger jag inte svarar när mina föräldrar ringer till mig.. för jag är upptagen eller inte orkar prata.

Sånt här gör mig till bättre människa, när jag får se sånt här så börjar jag inse vad som är värt.


Jag vet inte hur ja ens kom in på detta.. Som vanligt så sätter ja mig ner och skriver bara och sen inser jag vad som finns i det undermedvetna..

Jag har skickat in en novell till ett bokförlag, novellen är egentligen om mitt liv.. jag gjorde det för 2 månader sen då jag behövde som mest skriva av mig och har fått svar på att dom är intresserade av att läsa mera..

kanske blir en bok trots allt..jag har ju lovat min Zahide det.

Idag är det kalas..turkisk kalas.. Skulle egentligen inte ha ätit alls idag för all mat ja kommer äta ikväll kommer räcka för två veckor framöver..

Älskar gemenskapen runt en måltid.. och servera andra och bli serverad.. och prata mellan tuggorna och se folk njuta..
När jag blir en mamma och en fru så ska maten vara höjdpunkterna på dagen. jag ska verkligen göra allt för att familjen alltid ska få sitta ihop och äta mat tillsammans..